Tittade igår kväll på Michael Moores Roger & Me. En mycket trevlig liten film som på ett mycket bra sätt belyser ett av kapitalismens största problem, den ständiga jakten på profit. Eller låt mig omformulera mig lite, den ständiga jakten på ökad pofit. Det är något som känns fundamentalt fel med att lägga ner alla industrier i den staden där företaget startats och där det varit en stor del av själva stadens kultur, endast för att öka profiten. GM gick redan med rekordstor vinst.

Det känns dock som om Michael Moore gör en förenkling av situationen. Tesen som är rådande i filmen är att GM är ett ont företag och Roger Smiths en känslokall människa. Man får nästan bilden av att han är ett undantag, att GM är ett extra elakt företag. Jag tror inte att problemet är så enkelt. Det gör inte Pat Boone heller.

För det är faktiskt Pat Boone som gör den bästa analysen av situationen. "In a free society, a capitalistic, demcratic society things do change. There are shifts and trends." Kärnan i hans uttalande (välvilligt tolkat i alla fall) är att det är själva systemet som är uppbyggt på ett sådant sätt, att företagen inte har några skyldigheter gentemot sina anställda, utan bara en skyldighet gentemot sina aktieägare att maximera profiten. Om situationer som dessa ska undvikas, måste systemet förändras. Det går inte hålla enskilda individer/företag skyldiga.

En annan sak som jag la märke till i filmen är att överklass tanterna på golfbanan använder exakt samma argument som fick alliansen att vinna valet. Nämligen att arbetslösa är lata och att möjligheterna finns därute. Att det bara är att gå ut och ta tag i dem. Fan va synd att livet inte är så härligt enkelt som liberalerna tror.